Monday, May 9, 2011

KALAPATI ITI TANGKAL: WAYAWAYA

DANIW

KALAPATI ITI TANGKAL: WAYAWAYA
DANIW AMADO I. YORO
Ewa, Hawaii


Siripek ti sirarayray a raya ti init
Birokek ita ti wayawaya
Iti labes ti sirmata ruar uppat a suli
Ti lubong ti biag
Sirmataek ti langit
Salpoten ti nakem
Dagiti kalikagum
Ti panagbariw-as

[Pannakabalud met
ti awit a krus
uray dagiti sayamusom
ti sabong]

Kitikit ti bato
A lamisaan ti kopa ti ayat

Talna
Isublik ti apuy
Iti init
Ti beggang
Ti karayo

Agpakniak ita
Iti suli
Agtanamitimak
Kas iti meditasion
A mangibulos
Ti sennaay ken
kalikagum

Allingangek ita
Ti arasaas ni Salome Alegre
Naallumamay ti nota ken rima
Ti samiweng ni Cielo Alma

Ay-ayatenka
Yallangog ita
Ti kararuak

Ti wayawaya
Ti wagayway
Ti ayat
Ti sakripisio

Ti init agsubli
Ti linnaaw
Kadagiti kannag
Ti muyong

Dagiti agmulmula, naagawada
Nga agitukit ti bukel

Awitda ti sangasakruy nga ayat

Adda agar-arado iti talon
Mangitugkel ti agmulmula iti bukel
Ti daga a binisibisan ti arbis
Ti agmatuon

Ti pammatik
Ti ramut dagiti punnuot
Ti kaipapanan ti panagbaniaga

MY TRIP TO TEXAS JULY 15-20, 2003 AS A DELEGATE TO STEWARDSHIP TRAINING

My Trip To Texas July 15-20, 2003

By Amado I. Yoro


Introduction:
As a member of the Commission on Stewardship of the Diocese of Hawaii, I am one of the 3 delegates from the Commission being Mary Schultz, Charlotte Holmes and myself, to the “Inventing the Wheel 2003” at the Camp Allen, Navasota, Texas.

This is the continuation of my training last year in Washington DC.

My departure:
Hurricane Claudette is posted in Texas

July 15, 2003 Tuesday. At 12:15 pm, Cheryl Lei dropped me off to the airport. American Airlines counter.
I said “be safe and careful” to Lei, and we parted.

By 12:45 pm, I already checked in my baggage. My Flight is #8. Boarding time at 4:05 Group 4 Seat 26A.

While I was at the waiting area, I read a book: “How To Mobilize Church Volunteers” by Marlene Wilson. With interest, I found out the there is no need to be perfect in terms of leadership. If someone tries to be perfect, then, he/she is a fool. “as a perfectionist, you are your own problem, a worst enemy (page 94) and you probably you are not much fun to work with either.

William James once observed that the art of being wise is knowing to overlook. Perhaps other people might even do better job than you do, then you can learn from them instead from you (page 85)

About 3:35 pm, Mary Schultz and Charlotte Holmes arrived.

By 3:50pm, “Attention passengers to Dallas, Texas, form a line now and you will be called by groupings, Gate 20”


From George Bush InterContinental Airport, Houston, Mr. John Cogan picked us up by a Van, and drove us to Camp Allen. According to him, it took about 1 hr and 30 minutes drive, in about 80 miles away.

I took a nap while riding towards the Camp Allen. When I opened my eyes after so many minutes, it is now the Camp Allen entrance as shown by the corner of the intersection. And a few more minutes, we are now entering the camp, green with towering pine trees.

A minute more, then, I was able to see the buildings, then, stop, then, to the Registrtion desk. Sign up a card now 10 am July 16 Texas time (5am Hawaii time). Two people greeted us and they are Terry Parson and Mike Burke. I was assigned to an H23 room.

I proceeded to the room It has 2 beds. I tried to call back home but my cellphone did not work. I made a coffee. I took a bath/shower. I took a nap.

I went to eat. Met Frank Embree from Hawaii and Terry Parson. I went to the All Saint’s Chapel. It was a big, huge, spacious facility. According to brochures, the chapel has more than 700 seats. I pray.

Dinner time: I stayed on the same table with Bill Wrenn, Susan Brown, both from North Carolina Diocese, Rev. Michael Burke, Alaska.

Inusarko ti Internet. And I called home. I talked to my daughter Cheryl Lei, and I found that my wife Gloria has just got home from her graduation ceremony received her CNA certificate.

======0000=====




As I am by myself in my room

Camp Allen H23

Daniw

Hulio 17, 2003
11:00 pm

Dagiti berde ken manglangit nga aruo
Ta sigkat ti langit
Ngem adda met tudo
Ken ti gurruod
Daytoy adayo iti sibilisasion

Nakitak manen ti Baguio
Kenka dagiti aldaw
Ti panagbaniaga ti biag

Nakitak manen ti pikkan
Kenka, adda met dagiti kabakiran
Iti sidiran ti Sta. Romana

Nakalma a tengngat rabii
Dagiti matmaturog manen
A bulong, nupay ti init awan
Ita nga oras, ti bulan ket sikukumot
Ngem adda Dios, adda anghel
Ken ti talna, adda a mangnibinibi
Iti saklot ti kaltaang
Daytoy a panagmaymaysa.

====000===

DIFFERENT ACTIVITIES IN THE TRAINING SESSIONS


Apple Tree - In Abundance of Gifts

Pruning, trimming, prioritize

Find a partner

Gospel Based Discipleship: Group of 5

Asian including Filipinos are good giver

I participated in the Gospel reading

Dramatized selected part of the Bible

What God ask you to do

MY TRIP TO THE CITY OF ANGELS JUNE 27 TO JULY 2, 2007

MY TRIP TO THE CITY OF ANGELS JUNE 27 TO JULY 2, 2007

FIRST PART: Here I Am, Father Randy: Destination: Los Angeles



EPISCOPAL ASIAMERICA MINISTRY NATIONAL CONSULTATION 2007 LOS ANGELES CALIFORNIA

For a last minute, REV. FR. RANDOLPH VN. ALBANO, VICAR, ST. PAUL’S CHURCH , emailed me: please avail yourself to a National Consultation, Manong. I want you to represent [again] St. Paul’s Church, this time. None of Bishop’s Committee Members; WOSP; LOSP; YOSP is available, and as a Chair, Vicar’s Advisory Board; former Bishop’s Warden from 1991-2007, please make yourself ready.

I emailed him back.: Only if all the elected officers were told and given the opportunity, I will go.

Apagisu nga alas dies ti agsapa iti Mierkoles, Hunio 27, my wife Gloria dropped me off to the Honolulu International Airport.


SUBJECT: EAM, LOS ANGELES, CALIFORNIA

VENUE:
WESTIN HOTEL BY THE AIRPORT
JUNE 28-JULY 2, 2007

THEME:
“Working Towards Being Competent Leaders in a Diverse, Changing World”

THANK YOU FATHER ALBANO FOR YOUR TRUST.
I’VE HEARD YOU LOUD AND CLEAR AS YOU NEEDED ME. THEN, I CAME TO THINK OF ISAIAH 6-8: “WHOM SHALL WE SEND…”

“HERE I AM” ONE OF THE 209 REPRESENTATIVES FROM DIFFERENT CONGREGATIONS.

Via Hawaiian Airlines, I arrived at the Los Angeles Airport about 9:30 pm, and I took a Hotel Shuttle Bus to Westin Hotel by the airport about 10:20 pm, on June 27. I checked in and was assigned to Room 949 with a roommate Mr. Thomas Kuk, a volunteer, Mission To Seafarers [Flying Angels] Seattle, Washington.

This is not my first time to travel to the US mainland. As I am involved with the Church, and the Episcopal Hawaii Diocese, and commissioner of the Hawaii Diocese on Stewardship Commission, commissioned by Bishop Richard S.O. Chang, and also a member of the Episcopal Relief and Development Fund Commission, I’ve gone to Washington, DC in 2002; Camp Allen, Navasota, Texas in 2003; Virginia in May 2004; San Francisco, California in June 2004; Seattle, Washington in 2005.

In our local communities here in Honolulu, and the Big Island, Hawaii, I was a presentor/speaker about stewardship in September 2003, St. George Church, Pearl Harbor; Thanksgiving Day November 2005, St. Columba Church, Pauulilo, at the Big Island; January 2006, Ressurrection Church, Hilo, Hawaii, as part of my ministry in Voluntarism.

As a member of the Commission on Election of the Hawaii Diocese, and the Registration and Credentials, I’ve gone to Annual Hawaii Diocesan Convention locally: Honolulu, and Kihei, Maui .

This time around, in this Los Angeles EAM National Consultation, I am represent my church as a Past Bishop’s Warden and current Chairman of the Vicars’ Advisory Board.

Only this time of the year, none of any of the elected officers is available. It used to be represented by the Bishop’s Warden, the Vicar, the president or any representative of the 3 legs: Womens of St. Paul’s; Youth Group of St. Paul’s; Laymens of St. Paul’s, for certain reasons.

Being an active member of my congregation, I said, in response to Fr. Randy [Albano], and as I’ve heard Isaiah 6:8: Whom Shall I Send”,,, and I said: Here I am”




DAY 1 - June 28, 2007- Thursday –
I volunteered myself at the Registration and Reception Desk chaired by Angela Cabanban. I want to utilize my strength and my passion about Stewardship of Time and Voluntarsim as my personal and spiritual ministry. With me are Florence Pucay, wife of Mr. Alfredo Pucay, who is involved with EAM for about 30 years now, Mr. Arthur Toy, the husband of Fran Toy, president of EAM. Gigi Kwok, Chikako Tsukuda, fellow volunteers.

I attended the General Assembly and the presentation of Eric Law about RESPECTFUL COMMUNICATION GUIDELINES

R-take RESPONSIBILITY on what you say and feel without blaming others
E- use EMPHATETIC listening
S – be SENSITIVE to difference in communication style
P- PONDER what you hear and feel before you speak
E – EXAMINE your own assumptions and perceptions
C – keep CONFIDENTIALITY
T – TRUST ambiguity because we are not here to debate who is right or wrong

RESPECT AND COMMUNICATION WERE TRANSLATED INTO SEVERAL LANGUAGES, include but not limited to Ilokano, Tagalog, Visayan, Korean, Chinese, Niponggo, others as part of the group discussions.

Filipino Convocation. Meeting #1.
About 40 people representing their respective congregation. Report in a form of sharing. Scope: Challenges, surprises and unexpected surprises.

Common challenges are: lack of participation, lack of communication, lack of youth and young adult involvement.

SUGGESTIONS: Everyone has a GIFT, everyone must be welcomed [not turned down] New people is a new gift. Bring them in, invite them, involve them. Find out their personal interest.

DAY 2 - June 29, 2007 Friday.
Continuation of the group discussion:

CONCERNS
· Youth development
· No follow-up
· Participation
· Separate convocation: Philippine Independent Church & Philippine Episcopal Church
· No Bible Study Group
GIFTS
· Volunteerism/Stewardship
· Adviser
· Counselor
· Good listener
·
MINISTRY

DIFFERENT COMMUNICATION STYLES

LOW CONTEXT
· Individual-oriented
· Rely on explicit coding of information being communicated; less aware of contexts
· Linear logic
· Adjust to new situation quickly
· Conflict may occur because of violations of individual expectations create conflict potentials
· Deal with conflict by revealing
· Direct, confrontational attitude
· Fact finding
· Focus on action and solution
· Open, direct strategies

HIGH CONTEXT
· Group-oriented
· Rely heavily on the physical context or the shared context of the transmitter and receiver; very little is in the coded, explicit, transmitted part of the message
· Spiral logic
· Take time for contexting in new situation
· Conflict may occur because of violations of collective expectations
· Deal with conflict by concealing
· Indirect, non-confrontational attitude
· Face saving
· Focus on relationship
· Ambiguous, indirect strategies
[I am 3.5 grouping in a scale of 6]

WHAT IS COMPETENT LEADERSHIP IN A DIVERSE CHANGING WORLD?

Self- awareness – deep understanding of one’s cultural values, strengths and weaknesses, and privilege and power that come with one’s roles and cultural background

Appreciations of differences as opportunities, rather than as a problems

Commitment to pluralistic understanding of issues while being able to make faithful decisions

Active theological reflection on diversity issues as they relate to oneself, others, one’s community and creation

Discipline and applying appropriately skills, models and theories that will increase the inclusiveness of various situations.

Ability to guide and support a community to move toward change faithfully in response to its changing environment.

ICEBERG ANALOGY OF CULTURE

· EXTERNAL CULTURES
o See
o Hear
o Touch
o Taste
o Smell
1. Explicitly learned
2. Conscious
3. Easily changed
4. Objective Knowledge

· INTERNAL CULTURES
o Beliefs
o Values
o Patterns
o Myths
1. Implicitly learned
2. Unconscious
3. Difficult to changed
4. Subjective Knowledge

LEARNED LESSONS FROM LUNCHEON MESSAGE RELATED TO LEADERSHIP
Openness and willingness to accept responsibilities
Flexibility and availability
Commitment and service
More action and follow-up; less talk and arguing
ISAIAH 6:8 Whom Shall I Send

DAY 3- June 30, 2007- Saturday
Participated in the LEADERSHIP FOR MISSION WORKSHOP
Definition of MISSION – Stewardship and Ministry.
1. Goal setting and strategy.
2. Sent by God.
3. Discovering and meeting needs
4. Medium
5. Bringing Christ presence to the world
6. Unity as people/God’s children
7. Share God’s Love
8. Bringing hope
9. Authentic in pluralistic culture
10. Building community
11. Spiritual practice
12. Thing to accomplish as intended

Definition of LEADERSHIP – To see things as they truly are and to act on what we see faithfully and effectively. Lead by example. Leadership/relational; courageous leadership; joyful leadership

ACTION PLAN
· Attainable
· Realistic
· Measurable

Attended MILLENNIUM DEVELOPMENT GOALS [MDG]
Example the ERDF – Rice Mill and Irrigation project in the Mountain Province
Attended Advocate meeting. Result of the meeting: Warren Wong was elected Chair, Carole Lee, secretary and Inez Saley, treasurer

Attended Province 8 meeting. St. Paul’s Church-Honolulu was used as an example, a fastest growing congregation in Province 8, because of its uniqueness in Ilokano service, immigration and family reunification and the lack of family planning, hence, fast growing because members “ability to make babies” [Mimi Wu and Fr. Bayani Rico]

Attended Dinner/Banquet Sea Empress Restaurant 1636 Redondo Blvd, Gardenia City.[Table with Fr. Ray Bonoan, Tomas Madella, Bishop Porfirio Dela Cruz, Lyman Salvador of St. Andrew’s Theological Seminary, Manila]

DAY 4 - July 1, 2007 Sunday
Mass to the Holy Trinity/St. Benedict, 412 North Garfield Blvd. Alhambra City. Met our kakailian a taga-Bontoc/Baguio. I met Mr. Manny De Castro and Mr. Iping Boluhan, members of the Vestry. Also met Mr. Edward Biag, one of the elders at Holy Trinity.

Rev. Fred Vergara, Rev. Tony Gumawad, Retired Bishop Porfirio Dela Cruz, were participated in the Mass. Other clergy who attended the mass included but not limited to Bishop Raul Tobias, Revs. Ray Bonoan, Tomas Madella, Bayani Rico.

Luncheon was offered, there was a short program showing the cultural dances of the Igorot brothers and sisters. Backed to the hotel after 4pm.

DAY 5 - July 2, 2007 – Monday
Filipino Convocation Meeting #2.
Fr. Bayani Rico was reelected as Convener; and Fr. Ray Bonoan, was elected Co-Convener; while Ashlee Witte, was elected secretary [young-adult]

I was able to connect myself to Mr. Donald V. Romanik, President of the Episcopal Church Foundation, who spoke before the group. ECF, offers grant and transformational ministry; help non-profit organization

Motion was presented by the Young Adult Group, and adopted by the convocation to send five youth representatives to EAM in Taiwan on June 6-9, 2007.

Motion also was presented that Filipino Convocation will make a side-trip to Manila, and stay for 4-5 days before heading to Taiwan, or vice versa.; after the Taiwan Consultation.

The Closing Eucharist was held for the closing.
NEXT CONSULTATION VENUE: TAIWAN, BISHOP DAVID LAI – HOST: “You are welcome to our small town but interesting place”

What did I learn here and brought home:

Enabled me to refine my personal, professional and spiritual outlook
Enabled me to integrate, connect and communicate with others
Enabled me to utilize my time: voluntary and joyfully
Enabled me to work, communicate with others respectful manner
Enabled me to experience how to work with compassion; and learned how to avail, prioritize, offer and take action as needed to achieve things in common goal. Remain humble as I grow with HIM for a deeper understanding and love
Success rely and depend in our commitments, action and deed, not necessarily what we think, or what we say.

Recommendations from me:

Number 1. Leaders of the church, group, community should consider to give priority, flexibility and time to certain conference, consultation, workshops/seminar in upgrading our knowledge in Christian leadership.

Number 2. Besides the BC is represented, 3 legs should resume going for representation

Number 3. Youth Development must continue; and do more participative role

Agyamanak manen Appo. Thank you again.

[NOTE: Hawaii representatives:
Kimo Hino –St. Andrew
Mimi Wu, - St. Peters
Joyce Kim, - St. Luke
Ernesto Pasalo – Good Sheperd Youth
Derrick Shimabukuro – Good Samaritan
Amado Yoro –St. Paul’s

Filipino clergy in attendance:
Bishop Bart Espartero
Bishop Porfirio Dela Cruz
Rev. Tomas Madella
Rev. Greg Bayaca
Rev. Raymund Bonoan
Rev. Ruth Pasipit-Paguio
Rev. Tony Gumawad
Rev. Fred Vergara
Rev. Bayani Rico
Robert Cristobal- youth

TI SALMO, TI AYAT KEN TI PUSO TI PLUMA

DANIW:
TI SALMO TI AYAT KEN TI PUSO TI PLUMA



AMADO I. YORO
Ewa, Hawaii
12/8/07


kansionanta ti apas
ket ti langit aggarakgak
a mangyaw-awan ti bisin
maalep-ep ti apuy dagiti agpalakpak
a karayan ; malmes ti buteng
ket umisem ti bulan, makeltay ti damsak
ti init patibkerenna ti biag
iti panagibtur

nasudi latta ti kanta iti bullallayaw
agallin ti bato; mabangon ti templo
ket ti samiweng
maallingag manen
a maibuyog iti dayyeng ti pul-oy

timudem met ti nakurapay
ngem naimpusuan a kansionko
kadagiti tarakitik ti tudo
a kayatmo a tukmaan.

Riknaem ti anem-em ‘toy ayat
Dagiti mayurit a daniw
Toy nagtagipuso a pluma
Nasudsudi pay a denggen
Ti salmo ti kappia
A nangyaw-awan ti apas
Ken panagduadua.

INTAYON MAKIPAGSERBI IDIAY SHELTER PADA A VOLUNTEER

INTAYON MAKIPAGSERBI IDIAY SHELTER, KAPADA A VOLUNTEER

Amado I. Yoro

Maysa a natakneng ken naindaklan a panagserbi a boluntario no makatulongka iti sabali a tao. Panagayat. Panangipaay. Aramid a kinaimbag.

Idiay shelter wenno iti Institute for Human Services [IHS], adda agkuna iti 'thank you', mahalo, God Bless. Adda isem, adda namnama kadakuada tunggal mapan ti grupo, agserbi ken agpamakan.

"What a good feeling and sense of sharing" natandaananmi a kinuna daytoy ni Amelia Casamina Cabatu ta maysa met kadagiti mapmapan iti benneg dagiti babbai. Kasta met ti kinuna ni Maria Etrata a presidente ti Filipino Womens Civic Club.

"Coming here to serve is worthied," kinuna met ni Art Abinsay. Nagbalin a regular volunteer ni Art ket nagangayanna, naawisna dagiti kakabsat ken kayongna a timmipon iti grupo.

Saan a gapu iti Resolusion 001-2010 a naaprobaran idiay Lahaina, Maui, idi kombension ti UFCH, Hulio 2010, ngem gapu met laeng iti espiritu ti panagserbi ken pannangted ti tiempo, talento ken oras, ar-aramiden "Concerned Leaders in Action Group", in partnership iti United Filipino Council of Hawaii, Oahu Filipino Community Council, Divine Word College of Laoag College Alumni Assn of Hawaii, Ilocos Surian Assn of Hawaii, Ilocos Norte College of Arts & Trade Alumni, United Group Home Operators, SCORE, ALWAD, Filipino Womens Civic Club, Filipino Business Womens Assn, Annak Ti Sinait/Sinait Alumni Assn of Hawaii, San Nicolas Teachers Assn of Hawaii, International Filipino Society of Hawaii, Fil-Am Sports USA ti nagtitipon a gunglo Filipino iti salinong ti UFCH ken OFCC ti panagtalinaed nga aktibo ti grupo iti tunggal maudi a Lunes kada bulan, nangrugi pay la kadagiti immun-unan nga aldaw. Ngem iti kinapateg ti proyekto, nagbalin a partnership.

Saankami nga agpangadua, adda met dagiti immun-una idin a gunglo a mangaramid iti serbisio mabalin a dua wenno ad-adu a daras iti maysa a tawen nga ipapanda iti shelter kas paset ti programada. Adda pay dagiti mapan iti naisangayan nga aldaw kas iti kasanguanan wenno kalpasan ti Thanksgiving, Paskua, wenno Baro a Tawen.

Ngem iti Enero 2001, kas pangulo ti Program and Planning and Community Relations Committee, indatagmi iti Annak Ti Sinait Iti Hawaii ken Sinait Alumni Association of Hawaii a maaddaan koma dagitoy a gunglo iti proyekto a kas Feeding the Homeless, Hawaii Food Bank, ken dadduma. Ket kasta met nga indatagmi iti DWCLCAAH, a binuniaganmi iti MISSION DAY SERVICE a sakupenna ti community outreach: Feeding the Homeless, a no dadduma managan iti Feed the 5000 kas sagpaminsan nga aramidenmi iti simbaan a nakaikamenganmi, Adopt a Hwy, Hawaii Food Bank Drive, banag a naanamongan idi Agosto 2009.

Kas Co-Chair ti UFCH Social Action Committee idi 2009, indatagmi iti agpada a hunta ti UFCH/OFCC, nagbalin a partnership ket narugian daytoy a proyekto idi Oktubre 2009 babaen iti pannakiurnosmi iti tinawen nga eskedeul iti Volunteer Coordinator iti Institute for Human Services Ana Iose ken Leigh Smith.

Dua a pasdek wenno lugar [sites] Men ken Women. Adda aganay a 75 a kliente iti yan dagiti babbai idinto a 200-250 iti yan dagiti lallaki. "Dakami man laengen iti Filipino Womens Civic Club ken Filipino Business Women Association ti mangsakup iti yan dagiti babbai" kinuna ni Lynne Gutierrez.

Kadagitoy nga aldaw, malaksid kadagiti orihinal a gunglo kas nadakamat iti pakauna iti ngato, timmipon ti Cabugao Sons & Daughters, St. Paul's Church, Vigan Association of Hawaii, Filipino Coalition for Solidarity

Adda met espesial a partisipasion da Mrs. Hawaii Filipina Jema Geronimo, Miss Hawaii Filipina Celina Macadangdang Hayashi, Miss Teen Hawaii Alyssa Reyes, Miss Hawaii Filipina Margaret Pascual, Miss Oahu Filipina Marnelli Joy Basilio.

Panagyamanmi iti imbag nakem ken tiempo para kadagiti masansanen a tumulong iti tunggal maudi a Lunes iti binulan: Art Abinsay, Marcelo Acopan,Aurea Agas, Eddie Agas, Philip Alcain, Edna Alikpala, Jimmy Alimboyoguen, Nelia Abinsay Alimboyoguen, Melecio Balais, Suzie Berardy, Flordelis Cabuslay, Jimmy Cabuslay, Cleo Bala Casino, Franco Casino, Charlene Cuaresma, Estelita Dela Cruz, Raquel Dizon, Maggie Domingo, Maria Etrata, Bernadette Fajardo, Mimi Gozar, Lynne Gutierrez, Rheanne Gutierrez, Ruben Gutierrez, Jean Jeremiah, Angel Lewis, Cirvalina Longboy, Wilma Abinsay Luangphinith, Esther Pascual, Jesse Pascual, Lucy Pascual, Richard Pascual, Connie Ramirez, Larry Ramirez, Agnes Reyes, Al Sabangan, Rose Sabangan, Cora Salvador, Fe Velasco, Danny Villaruz.

Agtultuloy daytoy a proyekto iti nagan iti panagserbi babaen ti saan nga agsardeng a suport ken tiempo dagiti nainaganan iti ngato. Maawis amin dagiti dadduma a kameng ken lider ti gunglo, kameng ken saan iti UFCH/OFCC.

KALPASAN TI PARADA KEN PIESTA, ANIA MANEN TI SUMARUNO A PASKEN, GRACIA CAMPOS

Kalpasan ti parada ken piesta, ania manen ti sumaruno a pasken gracia campos 05/09/2011 Nalpasen ti maika-19 a tinawen a piesta ken parada nga inangay ti Filipino Community Center nga ipanguluan ni Presidente Toy Arre, Jr., ken timmipon dagiti dadduma a grupo kas iti Hawaiian Airlines, Hawaii Tourism Authority, GMA Pinoy TV, Western Union, City & County of Honolulu, Island Insurance Foundation, Renato & Maria Etrata Foundation, Hawaii Community Foundation, Honolulu Filipino Junior Chamber of Commerce, Congress of Visayan Organization, United Filipino Council of Hawaii, Oahu Filipino Community Council. Dimmanggay met ti adu a grupo Filipino. Kudos kadagiti amin a maseknan a nangiplano, nangiturong, nangidalan ken amin a partisipante ken supporter.

Kas ibataymi iti bukodmi a paliiw ken padas, balligi ti resulta. “Dimngeg ti langit, nakidanggay met ti paniempo” adda nagkuna. Agasem, iti dua nga aldaw sakbayna, adda flood flash warning iti Kauai, Oahu ken sabali a puro. Bumayakabak. Nabengbeng nga ulep. Adda pay kimat ken daranudor ti gurruod. “Impalubos ti Dios ti saan a pannakakondinar ti napateg a pasken”.

Iti nasapa a bigat ti Sabado, kimmaribuson ti agsangpet a tattao ken dagiti naarkosan kotse ken trak iti Fort DeRussy iti Saratoga ken Kalakaua Sts. a naggummongan dagiti makiparada. Adda convertible, bagon, ken dadduma. Hawaiian Airlines, Governor Abercrombie, ti Royal Band ken adu pay iti simmaruno.

Iti linia ti parada, napintas ti sinarunomi a karwahe ti Miss Oahu Filipino a nagluganan ni Miss Oahu Filipina Marnelli Joy Basilio ken dagiti bayabayna. Symbolic, unique ti dekorasion a bunga iti arte ken isip ni Leo Gozar.Adda iti likudan dayta a karwahe da OFCC President Maria Etrata ken Community leader Melga Gedrano.

Iggem da Danny Villaruz [i-Santa] ken Loida Yamamoto [i-Vigan] ti banner ti Ilocos Surian Association of Hawaii nga isu met ti nakiragupanmi iti sanguanan ti karwahe ni Mrs. Ilocos Surian Davelyn Quijano iti Sinait. Iti likudan ti nalabaga convertible Mustang a minaneho ni Gus Concepcion, kimmuyog met da Antonio Ipalari, Johnny Idica ken Angelita Idica a nangiggem iti banner ti Annak Ti Sinait iti Hawaii.

Naawis ti atensionmi iti timek a nangawag ti naganmi iti uneg ti doudle trailer. Ne, da Betty Beltran Peralta ken Gladys Menor. Natingra ti kayat nga iladawan ti KNDI float a nagluganan dagiti sumagmamano a DJ’s ken announcers kas kada Maggie Domingo, kdpy. Nabiag dagiti pinuon a saba, papaya, pinia, nateng ken dagiti bungada a mangibagbaga iti kinapresko, kappuros ken nasalun-at a bungbunga.

Iti bukodmi a panangiladawan, adda napateg a kaipapanan dagiti bunga ti talon. Maysa met ti agrikultura a duri ti ekonomia para iti aginaldaw a biag ti tao.

Iti sabali a panirigan, saan la a dakami ti nakapaliiw. Adda dagiti dimmayengdeng gapu iti agpapatak met a panagkamtud. Adda kano koma dagiti rumbeng a nasaysayud a pannakaipatarayna kas iti koordinasion ken panangited ti naikomit nga aramid ni asino a pulano ken pulana.

Nupay kasta, Ibilangmi a pagsayaatan ti pannakaiparangarang ti pigsa ken determinasion dagiti mangimatmaton. Iti maikasangapulo ket siam tawen itan, adda latta dagiti naregta agkabannuag ken agtutubo a makasursuro a mangimaton iti kastoy nga aramid.

Nabatad dagitoy iti bukodmi a pammaliiw: Pannakaiparangarang ti bukodtayo a kultura ken tradision babaen nagduduma a karwahe ken dagiti dekorasion tunggal maysa. Dagiti nadumaduma a sarpaw [booth] a nagyanan ti nadumaduma a rehion kas iti rehion iti Luzon, Visayas ken Mindanao, a nangawit ti ladawan ken pakasaritaan iti bukodda a rehion. Adda met dagiti makan a nagduduma a luto dagiti vendors.

Dagiti tolda dagiti nadumaduma a negosio ken dadduma. Nastrekmi ti tolda ti Hawaii Filipino Chronicle, ti Community Health booth, the Rail Transit, ti Etrata Foundation nga immabay iti Bayanihan for Japan a nagyananmi iti sumagmamano nga oras nga immatonan ti grupo da dati a House Vice Speaker Michael Y. Magaoay, dati a representante Jun Abinsay, Jean Jeremiah, Danny Villaruz, grupo ti Vigan Association, St. Anthony Knights of Columbus.

Iti entablado, uray iti sagpaminsan a tarakitik ti arbis, naannayas met ti pannakaipagna ti programa babaen ken ni Glen Sagayadoro, maysa kadagiti emcee. Tampok ti programa ti panagkanta dagiti artista iti telibision a naggapu iti Filipinas, ti panagkanta ti Society of Seven, ken ti pannakabunot ti papremio ti Hawaiian Airlines, a six round trip tickets to the Philippines.

Nagyaman ni Darwin Arellano, kameng iti Knights of Rizal ken Honolulu Filipino Junior Chamber of Commerce, ti Overall Coordinator, a kaduana dagiti padana a sumingsingising a lider ti komunidad.

Iti bukod a panangyebkas ni Leo Gozar iti bukodna a panagyaman kadagiti nakipagtrabaho iti pannakaisagana dagiti karwahe ti UFCH ken OFCC. Kastoy:I'd like to thank everyone who helped put together the classiest float in the fiesta parade. The lowly pandesal before it gets to Longs for selling passed thru many hands that planted, processed, prepared, molded, mashed, baked and wrapped all the elements to make it. You are all those hands that produced the NOW float. We can now shift our energies to the next OFCC events- Miss Oahu Filipina Pageant and 2011 Convention hopefully with the same results. With our President Mrs. Etrata, I'd like to thank everyone who came to help. Who said COMMITMENT is a dying art in OFCC.Danny Villaruz, Mario Palma, Jesse Pascual, Edna Alikpala, Aurea Agas, Faye Cudal, Bernadette Fajardo, Larry Ramirez, Alma Caberto, Myrna Daguio, William Cudal and nieces, Eddie Agas, Ben & Carmen Cabreros, Marnelli Joy Basilio, Mimi Gozar, Jhonnie Cabrera, John Garcia

Kastoy nga impeksa ni OFCC President Maria Etrata ti panagyamanna:“I want to thank all of you who came to lend a hand in building our Floats. I really appreciate your cooperation and I sincerely & highly commend you all for a job well done. The Floats were very beautiful and meaningful. The comments I heard from some people in the audience was, "Wow, they are all beautiful, here at Waikiki, we as tourist, should have activities every weekend like this which we do not see in our state!" What a nice comment from an out of town visitors......Congratulations everyone!......”

Kunami met iti bukodmi: Thank you too for the opportunity to serve in a very small way. I too, hoping that the Miss Oahu Filipina Pageant and 2011 OFCC convention will excel and surpass the success the past events with our continued action of support which action is always bring a positive result as teamwork applies.Both the UFCH/OFCC floats stood out very unique, symbolic in simplicity and meaning. I am glad I was part of the preparation, I was glad I was part of the parade behind OFCC floats and in front of Mrs Ilocos Surian Davelyn Quijano’s convertible. Thank you UFCH, OFCC and ISAH, thank you Leo and fellow volunteers for the job well done.

DAGITI SUMARUNO A PASKEN KEN A KUYOGEN TI AKTIBO A KARIBUSO:Mrs. Hawaii Filipina no Mayo 29, ti Miss Oahu Filipina Hunio 4, Hunio 12 ti OFCC convention, Hunio 19 ti Knights of Rizal, Hulio 15, UFCH convention idiay Las Vegas. Hulio 30 Miss Hawaii Filipina a ni Margaret Pascual ti agdama a reyna.Agosto 27 ti President Elpidio Quirino Award ti umuna a proyekto nga esponsoran ti Ilocos Surian Association of Hawaii. Agbiag ti komunidad. Agbiag ti kultura ken ti puli a nagtaudan.

Tuesday, November 16, 2010

KAMMAYET DAGITI LITERATURA KEN KULTURA TI AMIANAN

KAMMAYET DAGITI LITERATURA ILOKANA KEN KULTURA ITI AMIANAN

Amado I. Yoro
“Preserving a Literature and Culture through Organizing”Daytoy ti topiko nga impakarga ni DR. ARIEL AGCAOILI, Coordinator ti Nakem ken International Conference in Literature and Culture Amianan a naangay idi Oktubre 27, 2007 iti Philippine Consulate General. “If you can stress the need to preserve and produce our languages and cultures as our way of affirming diversity and multiculturalism”. Laoklaok a kultura ken puli. Dagiti Filipino ti maysa a puli a mangbukel iti komunidad. Imigrante dagitoy. Kabaelanda ti makilaok iti ania a puli. Nupay naisinada kadagiti kampo kadagiti plantasion, saanna a kayat a sawen a saanda ammo ti makilangen. Filipino are capable to mingle with any ethnic group. Filipinos could be a good links. :“Filipinos can serve as “bridge person” in America’s emerging new pluralism. Filipinos and other Asians share a common geographic origin in the Asia-Pacific basin. In looking for images, or characteristics that would best capture and describe the Filipinos, especially the Ilokanos: you may or may not agree with me if I use these TERMINOLOGY such as: hardworker, frugal, and strike everywhere type of individual, I came upon the picture: SAAN UNAY A MANAGPILI. ADDA DIAY PAGSASAO: IMMAYTAYO A MANGGED, LA NGARUD, KUARTANTO MET LA TI BIROKEM. Ni Ilokano ket managil-iliw, nagaget ken natudio” Langoyenna amin a baresbes wenno adda danumna, as of the milkfish, the national fish of the Philippines. Milkfish, the bangus, thrives on brackish water, the admixture of fresh water that comes from the mountain rivers and salty water that comes from the sea. It is in this rotunda, this intersection, that milkfish are raised” Kaaduanna dagitoy a Filipino ket nalaingda nga agorganisa. Agsuratda iti man prosa, piksion ken dadduma. Ammoda iti laud, daya, amianan ken abagatan iti makuna a Crossroad of the Pacific or the Melting Pot”. Tallo a balikas dagiti kangrunaan a nagbatayak a nagsarita a kas maysa kadagiti panelists, iti sakupek: · Preserving [pannakasalimetmet wenno pannakatagiben]· Literatura Ilokana ken Kultura iti Amianan· Panagbangon ti grupo Sakbay nga immayak ditoy Hawaii idi Hulio 30, 1971, nangrugiak iti nanumo a barrio. Naisigudak nga agduyos iti panagsuratan. Bassit usit ti nangrugiak a nakipagbangonan a gunglo dagiti mannurat a managan iti STA CRUZ WRITERS GUILD idi Agodsto 18, 1962 nga impanguluan ni Cristino I. Inay, babaen iti pananggutigot ni agpapaay idi iti Bannawag Editorial, Juan S.P. Hidalgo, Jr. Maysaak a nakaawat ti surat ni Apo Hidalgo, kas mayaak idin nga agdadamo a contributor iti Bannawag iti kasapaan ti 1960. Nagbalin ti Sta Cruz Writers Guild a bukel wenno bin-i a nangrugian a nabangon dagiti dadduma a gunglo. Ket idi agarup 1964, nagbalin a Sinait Writers Assn, sa idi nabangon ti Gumil Ilocos Sur iti agarup taraudi ti 1965 wenno tapog ti 1966, nagbalin ti SWA a Gumil Sinait, banag a nankipagkameng ti Gumil Sinait iti Gumil Ilocos Sur idi 1966, a nakipagkamenganmi metten – aginggana a nagkamengkami iti Gumil Filipinas aginggana nga immayak iti Hawaii. As I arrived in Hawaii, the very first writers’ group I have joined is the Gumil Hawaii, through the invitation of Mrs. Pacita Cabulera Saludes
Kas opisial ken nagpaay a pangulo ti nadumaduma a komite a pakairamanan iti Seminar/Workshop ken Antohologies, napanunotmi a binangon ti
ALOHA SALUYOT CLUB, a buklen ti 7: Mario Albalos, Jun Abinsay, Elias Yoro, Francis Ponce, Rhuddy Castro, Amado Yoro, Mel Gonzales agpaay a kas takiag wenno ramay ti GH a mangipokus iti panagginnadal iti panagsuratan


Gumil USA: Roland Bueno, Elvin Quiocho, Bert Ugalino, Mike Ulibas, Joe Lazo, Maggie Domingo, Paul Salibad
· Bannawag Hawaii Bureau, Inc.
· Publish feature stories, short story, news items, poems
Tri Media Council; Pete Ramos, Elvin Quiocho, Bert Ugalino, Mike Ulibas, Mario Albalos, Mario Orbito, Flor Martinez, Andrea Baptista, Billy Cabagbag, Ricardo Labez, others
· Padasentay Met Singing Contest –ala Tawag ng Tanghalan
· Rondalia Contest
· Sarsuela/drama presentation
Hawaii Filipino American Media Council: Carayo Caoile, Sol Manaay, Lynn Mata, Rick Manayan, Marlene Manzano, Roland Pascua, Rick de Dios, Victor Agmata, Jr., Mary Llanos Cordero, David Cordero, Zachary Labez

Dadduma pay a wagas a mapreserba dagiti sinurat
· Book publication: Gumil Anthologies
· Illustrated and comic articles [Corky Trinidad, Mario Orbito with Hawaii News [Hawaii Filipino News]
· Newspaper/Magazine; Hawaii Filipino Chronicle, Fil-Am Observer, Community News Advocate, others
· IN RADIO: Filipino Fiesta, Faustino Respicio, Flor Martinez, Wilson Pascua, Larry Ordonez, Ernie Bautista, Cefe Caver, others

Makapakarit unay daytoy a binatog a nabasak iti maysa a libro iti panagsuratan:
It is a writer’s duty to write, to voice, to record and with hope and courage, and honor and pride. How sacred is the written word that paints portraits on our soul”

Maipinta ti ladawan iti kararuatayo.
Kasano ti regget ken kalikagum ni mannurat a mangpreserba ti sinuratna. Napateg, ken nangato ti sirmata ken tarigagay ti makailibro.

Birokentayo ti kararuatayo no ania dagiti galad ken kustomre.

Iti paset ti libro ni Ilokano nga estadista Camilo Osias a kastoy: Finding the Soul of the Nation – Filipino Traits, ken iti “Harmonizing the Cultural Streams” iti librona: The Filipino Way of Life, pablaak pay la idi sakbay ti gubat a maikadua.

Nadakamat dagitoy:hospitality, politeness, modesty,
Devotion to family ties, self-sacrifice, dignity, honor, bravery, sensitiveness, self-reliance.


==========0000=========



MENSAHE NI DR. AURELIO S. AGCAOILIMaysa a naindaklan a lungalong daytoy pannakaangay ti 2007 International Conference on Ilokano and Amianan Literatures and Cultures iti kaunnaan unay a gundaway. Kasta met a napno iti pakasaritaan daytoy a panagtataripnong ta nagbubuligan daytoy dagiti nagduduma nga organisasion ken grupo a kultural iti Hawai`i, iti Mainland United States, iti Filipinas, ken iti Australia. Dagitoy a panaggagamulo ket naisangsangayan unay. Kasta met nga ibatbatina ti maysa nga adal nga iti etikal nga obligasion a mainaig iti promosion ken preserbasion kadagiti lengguahe ken kultura iti deppaarna iti Amianan a Filipinas—ken kadagiti aminen a komunidad etnolinggwistik—awan asinno man ti makaaramid iti kastoy no di makikinnibin iti sabali. Ta adda iti pannakikinnibin ti semilia ti idudur-as dagitoy a lengguahe ken kultura.Ta adda iti pannakikammayet ti bin-i a bukel ti masakbayan, daytay masakbayan a narayray ken addaan iti pannakaisalakan ta naibasar iti hustisia ken demokrasia: hustisia a kultural ken demokrasia iti lengguahe aglallalo iti maysa a pagilian a bukbuklen dagiti nagduduma nga etnolinggwistik a padas, kananakem, ken panagimutektek. Dagitoy dagiti makaigapu no apay a makuna a daytoy a taripnong ket addaan iti saguday a nasken unay a masustenir iti amin a panawen.Ta adda iti pannakasustenir dagitoy a saguday—a sirmata met laeng—ti pannakaipatarus dagiti naimbag a kananakem manipud iti konsepto ken isip agtunda iti aksion ken aramid.Dayta a panagbibinnitibit ti konsepto ken aksion—ken ti isip ken aramid—dayta ti pakabuklan dagiti napipimtas a gannuat a sinanamatayo a kabaelantayo nga aramidento manen iti sumungad nga aldaw.Iti nagan ti Ilokano Language and Literature Program a programatayo iti Universidad ti Hawai`i iti Manoa, itedmi ti kablaaw ken aloha kadagiti amin a mangisaksakit kadagiti lengguahe ken kultura iti Amianan, lehitimo a lengguahe ken kultura iti kina-Filipino. Ti basbas dagiti anito a silalagip iti amin-amin ti adda kadakayo.Siraraem,A. Solver Agcaoili, Ph.D.Coordinator



======000000=====

Ania dagiti idulintayo? Literatura ken siyempre, kakuykuyogna dagiti kultura, kustomre, galad, ugali, kababalin, wagas, pammati ken kannawidan a naigalad kadatayo nga Ilokano iti man Amianan, ken uray kadagiti addan iti sabali a lugar. Maipeksa ti kustomre, kultura ken kakbabalin iti man wagas iti
· kansion,
· daniw,
· sarindaniw




· Bukanegan
· Drama
· Sarsuela
· Moro Moro
· Comedia Ilokana

Madakamatmi man dagiti sumagmamano a pablaak a nabasami
· Adu a Ricna [wenno Day-eng Kararua] – Franco Manuel [7 a dumadaniw: Franco Manuel,[Gamu, Isabela] Marcos Baguinon, [Paoay, IN] Benito L. Daguio,[Bacarra, IN] Cosme Bolosan, [Bacarra, IN] Felipe Corpus, [Badoc, IN] Apolinar Madamba, [Bacarra, IN]Teodoro Biano, Pozorrubio, Pang]


LITERARY Anthologies:
Utek Ni Kayumanggi [Putar Dagiti Ilokano] Drama, short Stories, edited by Amado I. Yoro, Pacita C. Saludes
Dawa – Gumil Hawaii
Bin-i – Gumil Hawaii
Gumil Hawaii iti 10 a tawen
Pluma: Siit ken Rosas 1988 – Amado I. Yoro
Mga Uban at Rosas 1990 – Mario A. Albalos
Bin-i Ti Biag 2005 - Francisco T. Ponce


PART 2
KAMMAYET DAGITI LITERATURA ILOKANA KEN KULTURA ITI AMIANAN

Amado I. Yoro



PANAGILIBRO:

Uray idi 1935 sakbay ti 1946 Filipino Mass Migration babaen iti SS Maunawili ken SS Falcon, ken kalpasan ti Umuna nga Isasangpet dagiti 15 nga Ilokano a taga Candon, umuna a sakada a bin-ig a lallaki ken bin-ig nga Ilokano, babaen ti SS Doric idi Disiembre 20, 1906, iparangarangen dagiti binatog da FRANCO MANUEL KEN BENITO DAGUIO, 1935, kastoy ti kangato ti arapaapdan nga agilibro ken mangtagiben kadagiti sinurat a prosa, piksion, dandaniw nga Ilokano iti libroda:

· “ADU A RIKNA [wenno Day-eng Kararua]” – Franco Manuel ken Benito L. Daguio 1935
“Napateg Kurditan Samtoy ---- ti kurditan Samtoy adda a palagdaen na kadatayo dagiti makatubay nasudi a kabibiag kailukoan ken kadawyan tattao ti daga a nakayanakan. No adda mangpasalibukag kariricna ken mangpadaeg kinasaririt maipapan waden, gakat wenno kababalin sangkailian, dayta ti masarakan a biagen ken ipatpateg ti kurditan Samtoy.[saomi ditoy]

Masapul unay a dagiti nakaduayyaan nupay naintuodan a banbanag isu da ti mataginayon ken di tagilipaten ket bin-ig da kuma a mangmurmuray kadatayo babaen pannakaibisik da kadagiti binatog kurditan Samtoy.

Ngarud, intay agbasa ken agpartuat kadagiti nadaegan a dandaniw, tularamid ken pasintawi iti Samtoy. Kadakuada sapulen tayo ken itukit tayo dagiti bin-i ti Samtoy isu danto met ti mangbiag nagnagan tayo kadagiti kaputotan.

Ti kurditan Samtoy napateg to nga agnanayon no dagitoy ti paaddaenna; dana a mangiturong kadatayo iti natarnaw a panagbiag; taeng a pangikaraptan naliday a biag tapno naragsak; padpadas a bin-ig a laglagip ken ay-ayat; biag a nakawesan dayag ti Namarsua iti Sapasap”

====00000======

Iti Gumil Hawaii Anthology: “UTEK NI KAYUMANGGI”: These are living proofs that this organization is accomplishing its mission and showing signs that it is coming of age. The literary artistry displayed in the construction of the writings contained in this book is a tribute to the imagination, mental resourcefulness and patient pursuance of a dramatic triumph in the minds of the writers.

Needless to say, these achievements were largely inspired by the devoted President Pacita C. Saludes, supported by such prolific writers Mario Albalos, Amado Yoro and others. – Rev. Juan F. Dahilig, Adviser.
------0000-----


· PLUMA: SIIT KEN ROSAS 1988 – AMADO I. YOROPAKAUNA ITI PLUMA: SIIT KEN ROSAS 1988 Yarigko ti panagsurat iti panagtalon. Adda bin-i nga aggapu iti nabun-as a dawa, a kunak, dagiti dawa ti biag, dagiti gapuanan, nga isuda ti pammaneknek ti kaadda ti maaramidan a paset ti bangbangonentayo nga agamang ti Literatura Ilokana, ti bukod a pagsasao – ken literatura. Ti panagilibro ket maysa a kita ti panagani a pannakurnos dagiti sinurat, prosa man, piksion, daniw man ken ania a sanga ti literatura [genre]. Isuda man dagiti bunga ti isip ken imahinasion a naabel kadagiti pampanunot.
Arapaap ti maysa a mannurat ti pannakatipon dagitoy a bunga ti tarigagay, ken sirib a manmano nga adda a saguday ti tao. No adda panaginaw iti INA a mangsikog ken mangawit ti buklenna a biag, adda met iti mannaniw wenno mannurat. Ta maysa met a panaginaw iti panangputarna dagiti pampanunot, regta ken sirmata, ti umno ken nainsiriban a balikas. Dayta ti tagibien ti kalikagum tapno buklen ti lubong ti biag, ti kinamannaniw ken kinamannurat, tapno agbalinda a naindaklan a gapuanan. Maysaak nga Ilokano. Nagtaudak iti nanumo ngem nadayaw a kaamaan ti mannalon. Natagibi ken natiltilak iti rigat. Iti arubayan ti dadapilan, ti katabakuan, ti kapagayan ken kaunasan. Ket no adda dagiti inar-arapaapko nga aramiden, uray idi ubingak pay, uray ita ta dakkelakon, nga uray idi addaak pay iti lugarmi, nga uray addaakon ti ballasiw-taaw a nagbalin a maikadua a taeng, iti labes ti panagayatko iti nakayanakak a daga ken iti lugar a timmaoak, ket dimmakkel met ti tarigagayko tapno sanguek idan – kas kontribusionko iti tay-ak ti panagsuratan. A kabayatan nga aglabas ti aldaw, ibilangko a kanayon ti bagik nga aginaldaw nga agsursuro ken makipagad-adal nga agsurat. Nailaga daytoy a tarigagay iti adu a pannakigasanggasat, pannubok ken pannakapaay. Dagiti pannakadaleb ken pannakaitublak. Isu pay la dagitoy a tarigagay ken essem, itoy nga ibabangon tapno magna – umaskaw uray iti kabassitan nga addang kas pangrugiak. Siak pay laeng, ken latta, daydi sigud a mangipatpateg, mangitangtangsit a nagtaudak iti puli ken pagsasao. Maysa a panangtaliaw iti naggapuak daytoy a banag. Adda dagiti biddut, ngem kunak: tunggal biddut ket puonan nga agdur-as ken agballigi. Ammok a saan a maladaw tapno makipagmuliak iti itatakder ti maysa a pasdek wenno institusion nga agbalin a kameng dagiti teddek ken panuli dagiti masursuraten a pakasaritaan ti Literatura Ilokana. Sangkakunatayo nga agbirbiroktayo iti henio a sibibiag. Patiek: datayo ti puso, kararua, rikna, pulso, lasag ken bitek ti panawentayo a naibugas ken maibinggas iti buklentayo a gapuanan. Datayo ti mensahero a mangaw-awit ti lengguahe, ikawestayo ti galad, ken balor ken daeg ti kulturatayo – uray sadino a lugar. Datayo ni mannalon, ni agmulmula ken agay-aywan iti kinelleng a yan ti saguday, bassit man wenno dakkel ti akemtayo, ti nasken: mabigbigtayo a taraudinatayo da Pedro Bucaneg ken Lam-ang. Nanumo man dagiti gapuanak a linaon daytoy a libro, isuda ketdi ti pudno a rikna, bael ken sirib a nagaw-atko iti wada, sin-aw ken urnos ti panunotko nga agsurat. Maidiligda man iti sabali a rukod ken timbang, isuda ti pudno a rikna, anag, sudi, pintas, panirigan ken panangimutektek tapno aggarawda a mangitakder ken mangitandudo iti biag ken pakasaritaan ti nagtaudak, ken ti kina-Ilokanok. Bassit man dagitoy, ngem patiek a dakkelen a pangrugiak. Kunak iti bagik: nasaysayaat nga amang ti bassit a pangrugian ngem iti pulos a saan a marugian – a di met aramiden. Patiek a ti rugi, isu ti puon ken pondasion; isu ti ridaw ti amin a ruangan a serkan tapno makadanon iti laem; isu ti tukad a pangrugian ti amin nga agdan iti panagpangato. Ti RUGI, bassit a rugi, kas itay naisarusar a bin-i a pagay, itan, mairikda iti umayen a panagtutudo ken umasidegen a panagtalon – ti panagitukit. Agiriktayon, agbunubontayo, ti panagtalon umayen – ket ti pagay dumakkel manen a mangibunga ti sabali a bin-i. Dayta ti panagtultuloy nga aggipi ti pagay ni agmulmula ken mannalon, agtuloy nga agtulid ti rueda ti biag…..

=====00000=======
Kastoy ti insuratko iti paset ti pakauna ti libro a “Mga Uban at Rosas – 1990 ni Mario Abinsay Albalos. “Ti panagilibro iti gapuanan ken sinurat ti maysa kadagiti kangatuan nga arapaap ti mannurat iti panagsuratna”

“Patiek a panawenen tapno mailibro dagitoy a gapuanan. Natalged la ketdi dagitoy a sinurat no maurnosda iti sibubukel a libro. Agbalinda a manipesto nga agsaad iti biblioteka wenno barukong ti “sarusar” dagiti mannurat. It man imeng, laem, sagumbi, talged daytoy a sarusar, agsaonto latta dagiti balikas iti panaglabas ti aldaw. Mabalindanton nga isaoan ti bukodda a panawen, ngamin, inikkanen ni mannurat ti bukodda a biag, puot, garaw ken riknada.

· MGA UBAN AT ROSAS 1990 – Mario Abinsay Albalos
Idi dawaten ni Mario Albalos a dakami ti mangsurat ti pakauna wenno Introduction ti librona: Mga Uban at Rosas – 1990 [translated by Reynaldo A. Duque], saanmi a mapagkedkedan, saan a gapu ta imbilangmi a kabsat iti pluma, ngem gapu ta maysa a mannurat ken mangipaptpateg, kas kaniak, ti bukod a literatura – iti bukodko a nakayanakan a pagsasao.

Kas kaniak, nangato ti arapaap ken sirmatana iti nagan ti literatura Ilokana. Adda kayatna nga ibati a tugot ken nalawag ken nadayaw a ladawan ti kaputotanna. Iti tay-ak iti literatura, ipanekneken dagiti dadakkel a bagi ti prosa a nasuratnan. Saan a barengbareng ti panagsurat.

Piksion, prosa, mabalin a naibatayda iti pudno a pasamak ken padas ti biag.

Maibilang ni MAA kadagiti kaaktibuan a mannurat kadagiti panawen ti 1970-80’s. Prize winner iti Gumil Hawaii ken dadduma a salip.

[Mga Uban at Rosas: 1 nobela; 11 sarita; 1 drama]

====00000======

· BIN-I TI BIAG 2005 – Francisco Tubon Ponce
As an Ilocano writer, from Ilocos Sur, it is my duty and responsibility to write in the preservation of our Iloco literature and the culture in our own. Besides, it is my humble contribution and accomplishment in the propagation and enriching both literature and culture.

“Bin-i Ti Biag” is edited by Cles Rambaud of Bannawag. Brainchild of Gumil Filipinas and former Bannawag Managing Editor Juan S.P. Hidalgo, Jr., “Adtoy a mainayon iti agamang iti Literatura Ilokana iti Hawaii daytoy a libro ni FTP. Mapadayawantayo amin iti panangilibro ni Apo Ponce kadagiti nobela, sarita ken daniwna. Paneknekan ni Apo Ponce nga iti laksid iti adu a pakakumikoman ti mannurat iti panangpatan-ayna ti pamiliana, iti trabaho ken komunidadna, sisasagana nga agsakripisio iti panangputarna iti literatura, ken mangibati iti permanente a tatawiden. Wen, maysa manen a libro a panuli ti Literatura Ilokana a mainayon iti umat-atiddog a listaan dagiti libro ni Ilokano iti Hawaii ken Filipinas.

“Adda kabukbukodan a kayaw ken ray-aw dagiti agbibiag kadagiti nobela ken sarita ni Ponce. Matda nga umis-isem, no adda man mapaellek, ti agbasa kadagitoy, wenno isagidna ti tammudona iti suli dagiti matana, ket patien lattan a naibasarda iti kinapudno, ken iparangda dagiti nakaay-ayat ken makapaleddaang a padas ti maysa nga Ilokano iti ganggannaet a daga. Saan met a maliklikan ni Ponce ti manglagip ti away a dinaklan ken pinanawanna, a pakariknaan iti itataliaw a napnuan iti panangilala. Nalabit a kastoy a talaga ti asino man nga umadayo. Adda latta naragsak nga away a sublisublianna, no di man iti lagip, agawid a mismo tapno mapan umiliw. – JSPH,JR.”

PART 3
KAMMAYET DAGITI LITERATURA ILOKANA KEN KULTURA ITI AMIANAN

Amado I. Yoro


NABILEG NGA IMPLUENSIA TI PUGON NI HIDALGO ITI BANNAWAG "Inspirado da Mario A. Albalos, Amado I. Yoro ken Francisco T. Ponce nga agsurat iti Bannawag kadagitoy a panawenda idiay Hawaii. Daniw, sarita, salaysay, damag ken dadduma pay. agsasallupang dagiti pasangpeten ti Bannawag a sinuratda, banag a makapasayaat ti Bannawag. Madlaw, maymaysa ti misionda: ti agsurat." [Ban. Hulio 4, 1977] [Kadagita a panawen, binangonmi ti Aloha Saluyot Club - Innuram - innadal, panagsisinnukat ti pampanunot ken idea. Kameng: Mario Albalos, Francisco Ponce, Rhuddy Castro, Felipe Abinsay, Jr., Elias Yoro, Mel Gonzales, Amado Yoro, sa simmaruno a timmipon da Andrea Baptista, Carlo Laforga. Nakasurat amin dagitoy malaksid kada Rhuddy, Elias, idinto a nakamaysa ni Abinsay iti saritana a "Pamadpadasan", ngem nagballigi ketdi iti politika iti Hawaii. [Nakanobela da Amado, Mario, Francis, Andrea] Ti Aloha Saluyot ket kasla maysa a ramay ti Gumil Hawaii, a saan ketdi a sabali a grupo. ***************** Albalos, Adviento, Bueno, Ponce, Ulibas, Yoro: Aktibo. "Dua pay a tawen manipud ita [1977] wenno masapsapa, makaawattayo ti nabaked a nobelada ---- saan a bale no asino kadakuada ti umuna - dakkelto la ketdi ti masao ti nobelada ti PUDNO a kasasaad dagiti Filipino iti Hawaii. Nasaysayaat met laeng a makita dagiti padada nga Ilokano ditoy Filipinas dagiti ar-arapapenda iti Hawaii" } Ban. Hulio 18, 1977. Ban Hulio 25, 1977: Albalos, Ponce, Yoro: Di pagduaduaan a ni Albalos ti kasarangsangan ita a mannurat iti Hawaii. Kasla ages-estoria a marino. ITI SABALI A BANGIR, Ni la ketdi AMADO YORO, ti NUMBER ONE POET IN RESIDENT ITI HAWAII - NASKEN A MAKORONAAN A POET LAUREATTE. Isingasingmi nga agsurat koma ni Amado kadagiti sarindaniw, tay magnum opus maipapan kadagiti Filipino ken Asiano ken dadduma pay a nagdappat iti Hawaii---agtalaytayto ti naganna iti URAT DAGITI KAPUTOTAN - inggana iti inggana." Mas natural ken Ponce ti makapatawa. Ad-adda koma a debelapenna dagiti nakaay-ayat a tattao iti Hawaii" [Nobelistan ni Ponce] ****** PUGON- AGOSTO 29, 1977 ABABA A NOBELA NI YORO, RUMMUAR ITI SETIEMBRE 5 NGA ISYU TI BANNAWAG: "ADDA PITPITING A NAPAN IDIAY HAWAII **** ASINO TI SAAN NGA INSPIRADO. A positive and very inspiring comment of an Associate Editor of Bannawag, a well known writer! Very constructive challenges. I keep on writing, not to publish, but just to satisfy myself in expression of my thoughts and feeling. ====== Damok a daniw iti Hawaii: rendered to a Miss Charity Queen, Our Lady of the Mount BY THE INVITATION OF MRS. PACITA CABULERA SALUDES. That Sept Labor Day 1971- I was given a privilege to speak about poetry writing - Gumil Hawaii seminar/workshop My first Mother's Day and Fathers' day poems were selected number 1, it was an actual deliberation at the KAIM RADIO STATION. TI GUMIL HAWAII NGA IPANGULUAN NI MRS. PACITA CABULERA SALUDES TI IMMUNA A NAGKAMENGAK A GUNGLO A NAKIKAMENGAK. NAGPAAYAK A KAS SARHENTO, SA 10 YEARS VICE PRESIDENT, NAGSEKRETARIOK ITI NABIIT, NAGPAAY A CHAIRMAN DAGITI NADUMADUMA A KOMITE A PAKAIRAMANAN TI LITERARY SEMINAR/WORKSHOP, DRAMA, LIBRO, DADDUMA PAY. ========== 000000=========My "Lasag ken Kararua ti Daniw", was selected as Number 1 among the dandaniw nga impablaak ti Bannawag [approximately 97 poems] iti unos ti makatawen - Ulopan Literary Award -Sponsored by Rene Redilla from Pangasinan but a resident in Guam, also a contributor to Bannawag in the 60's and 70's Lasag ken Kararua ti Daniw, 1st prize Published by Bannawag in November 1994. 2nd- Roland Bueno; 3rd Lorenzo Tabin Wen, addaakon iti Hawaii: maysa nga aldaw, dua, tallo; maysa a lawas, dua wenno tallo; maysa a bulan, dua wenno tallo - pumapaut - umad-adayo ti giwang ti panawen a kaawan iti daga a nakayanakan - pannakayadayo - maysa nga ipupusay ken isisina a sibibiag.... ILIW..... LAGIP
HULIO 30 1971 ISASANGPETKO ITI HAWAII

[KINNAN TI ANAY daytoy paset ti journalko]
Maysa nga urat [sugat]……ti biag iti pannakayadayo kadagiti patpatgen iti biag. Saan nga awan ti lua sakbay ken kalpasan ti panagpipinnakada. Uray no adda talged ken kari iti ipapanaw, kasla dakkel nga awang ti nagbaetan iti pannakayadayo. Saan nga awan ti liday, segga ken iliw iti disso a napanawan iti kailokuan, dagiti nakairuaman a buya ti nakaparsuaan, gagayyem ken ipatpateg.

Di mailibak ti nalawa ken nawatiwat a nagbaetan a baybay. Di malibak ti saem ti panagmaymaysak; di mailibak a narigat nga iruam ti bagi ken sursuruen ti makilangen iti kabarbaro nga aglawlaw. Mabalin a kunaen a baro a pannakipasngay daytoy ta agdadamoka wenno ita laeng a mamulagatan ti lawag ti sinamar ti init nga inayam, ngem biddut met ngarud no ibaga a kasta, ta naimbag pay ti kaippasngay a maladaga ta inosente wenno awan pay ti ammona iti banag iti aglawlawna.

Nasakit a kinapudno ta kabarbaro a lugar, agbalinka a ganggannaet ken masmasdaaw ket awan sabali nga aramiden no di ti agpalpaliiw kadagiti nasangpetan a kababalin. Narigat ti magna iti di nakairuaman a dalan. Dagitoy ti mariknak idi kadagiti immuna nga aldawko ditoy daga nga aw-awaganda iti “Isla Ti Paraiso”.
Ngem makaay-ayo met dagiti binatog ni Mark Twain [Samuel Clemens] iti panangiladawanna: "Hawaii as a cradle of beauty and happiness - a paradise" Wen, ti Hawaii a "Crossroad of the Pacific", sabali pay a nagan: "Melting Pot of the Pacific"; Aloha State ken the 50th State" Mangrugin a desdesak ti dalan ti kaikarian toy anak ti Tapao - maysa nga ambisioso, tawataw kadagiti adu a panagbirok.... Naisadsadak iti plantasion ti kaunasan. Dua a doliar ti maysa nga oras ti sueldo. Naigamerak iti nadumaduma a puli.Tudo, saniit ti init, lutlot ken kapitakan - adda man mabati a tugot wenno awan - maysa daytoy a panagsawar ken panangipasdek ti kaikarian - kas apoko, wenno saringit ti sakada - magna dagiti saka a Kayumanggi [kas ken ni Cartaphilus[Wandering Jew] - dagiti panagsawar: Siak wenno sika, agballigi ken dumur-as wenno mapaay - agpapadatayo a ganggannaet ken imigrante: umay met makipagindeg iti maikadua a taeng: saantayo a pulos naitugot ti umuna a taeng, ngem patiek, ket patiek unay, adda naitugottayo a kababalin, galad, dagiti balor ken kannawidan ni Ilokano: nagaget, naandur, natiped, ken saan a nalaka a maupay. Adda ti taeng iti puso ken kararua ken bagi a mismo ti tao: ni Ilokano - wenno iti sibubukel a puli a Kayumanggi]




PART 4


How do we preserve through Organizing?


It is a writer’s duty to write, to voice, to record and with hope and courage, and honor and pride.

Kuna ni mannurat a Jennifer Martin: “how sacred is the written word that paints portraits on our soul”

Nadakamat met ni Ilokano nga estadista Camilo Osias a kastoy: Finding the Soul of the Nation – Filipino Traits, ken iti “Harmonizing the Cultural Streams” iti librona: The Filipino Way of Life, pablaak pay la idi sakbay ti gubat a maikadua.

Maipapan daytoy iti hospitality,politeness, modesty,
Devotion to family ties, self-sacrifice, dignity, honor, bravery, sensitiveness, self-reliance,



ORGANIZING EFFORTS

ADTOY TI SANGKABASSIT A NAISARUSARTAYO NGA APIT [WENNO BIN-I] KABAYATAN TI INTAYO PANNAKIPAGAD-ADAL KEN MANGPAPABAKNANG TI LITERATURA ILOKANA.

I AM A PRODUCT OF LITERARY CONTESTS:

· GUMIL HAWAII
· Ni Lakay Saulo, Ti Abong-abong ken ti Sangasudo nga Arbis -sarita 1st prize, 1980 – Kris Dakila Gaylord, pg 152 Bin-i
· Ti Torre, Ti Apuy, Ken ti Ima ti Dios, sarita 1st prize, 1981- Oram Odil – pg 166 – Bin-i
· Dagiti Saning-i Iti Sakanaan Ti Altar a Daga – drama 1982, 2nd prize – Isaak Imotep Maaarnus – pg 69 –Bin-i
· Rissik Ti Nabalitokan a Pangngeddeng – drama, 1979, 3rd prize – Bannuar T. Sta. Romana alyas Oaias Llamar del Paraiso, pg 83 – Utek ni Kayumanggi
· Naimbag a Paskuam, Salidumay –sarita 4th prize, pg 207 – Utek Ni Kayumanggi
· Awis –sarita, pg 213 – Utek Ni Kayumanggi
· Naggasatkan, Johnny – sarita 1976, 3rd prize , pg 15, - Eric Baniaga – Bullalayaw
· Dagiti Sabong Iti Ngalay Ti Dalan, sarita 1976 –6th prize , pg 40 – Anib Cuaresma - Bullalayaw
· Baket Soledad, sarita 1977, 3rd prize , pg 107 - Ogden Mallari - Bullalayaw
· ECONOMY TOURS & TRAVEL, INC.
· Lakay Hermoso Cruzado: Sakada, sarita, 3rd prize, page 87 - Daton
· GRAAFIL PARTICIPANT
· Dagiti Palimed Ti Ared-ed a Saem ken Lagip iti Barukong Dagiti Nabati – sarita, - Signo Valor - should be 4th place but only 3 major prizes were given
· ULOPAN LITERARY AWARD
· Lasag ken Kararua ti Daniw, 1st out of 97 entries

======0000000=======
MY OTHER LITERARY WORKS [Short Stories and Novelette]
Nagbalikbayan Ni Lakay Baltazar – sarita – pg 63 – Alintatao – Duque
Sabong Met No Maminsan Ti Biag - Bannawag
Maudi A Konsierto – Bannawag
Dagiti Agkamkamat Ti Biahe – Bannawag
Dagiti Agpagpagna – Bannawag
Bay-am a Maamirisdanto – Bannawag
Kanto Maunakea- Bannawag
Bay-am a Sapulennanto ti Darana – Bannawag
Lawag – Bannawag
Ti Salip – Bannawag
Maysa Pay A Pannubok ti Biagna – Ilokandia
Ti Nalnaawan a Biahe – Bannawag
Ti Nalabaga a Daga – Bannawag
Usok: 2004: A.D. [Anno Domini] – Ilokandia
Dagiti Agpidpidut Ti Limo – Bannawag
Yes, Kunam Kadin, A, Maylab – Nobela - unpublished
Ti Ramut ken Sagibo Dagiti Baniaga – Nobela - unpublished
Beggang Iti Nalnaawan a Kaltaang – Nobela - unpublished
Isublim kaniak Ti Napalabas – Nobela - unpublished
Special Assignment: Project Relocation – Nobela - unpublished
Ti Orkidia Ni Michelle ken ti Arbis iti Agmatuon – Nobela – Hawaii Filipino News
ADDA PITPITING A NAPAN IDIAY HAWAII [4] – Ababa a Nobela - Bannawag
AGSINATAN [9]– Ababa a Nobela – Bannawag
Sarindaniw/Dandaniw
Bukanegan/Dadduma pay

AS A LITERARY CONTRIBUTION:

KAS PASET TI MISIONMI ITI PANNAKAPABAKNANG KEN PANNAKATAGIBEN TI LITERATURA KEN PAGSASAO, MAINAIG LA UNAY ITI KULTURA A NABANGONAN, NAPANUNOTMI A BINUANGAY TI AMMA FOUNDATION LITERARY AWARDS.


FACTS ABOUT AMMAFLA –


AMMAFLA IS an acronym from first letter of AMADO YORO, MARIO ORBITO, MIKE ULIBAS, AND FRANCISCO PONCE for FATHER, all of them lost their respective father, and as tribute to their father, Amado and Mario formed this FOUNDATION LITERARY AWARD in July 1996 at the Zippys Restaurant in Waipahu, Hawaii and eventually included Mike and Francis, then Fred Quibol)

Internal Revenue Service Status. Was issued a Federal ID #99-11799-333360 by IRS, Dept of Treasury January 22, 1988
Dept of Commerce & Consumer Affairs/Hawaii Status – application in progress

Objective:
1. Mainly to provide literary incentives to budding writers in Iluko by literary contest every year by way of giving small amount as a token of participation
2. Only those writers who published not more than 2 short stories in Bannawag are considered “agdadamo”
3. Objective:
4. 1. Mainly to provide literary incentives to budding writers (agdadamo) in Iluko by literary contest every year by way of giving "small" amount as a token of participation
5. 2. Agdadamo are those who never break Bannawag yet and/or those writers who published not more than 2 short stories in Bannawag are considered “agdadamo” before or by the deadline of a certain contest given that particular year.
How to implement
1. Yearly contest thru Bannawag, Mr. Cles B. Rambaud as Manila Coordinator
2. Six Major Prizes
3. All top 6 winners is published by Bannawag
How to finance
1. Initial prizes of $750.00 were shouldered both Mario and Amado
2. Then, Amado started a solicitation approach only those who can understand its purpose
Positive Results with 6 Major Prizes Each Contest
1997 Winners
1. Mr. Gregorio M. Evangelista,Centro Sur, Sto.Nino, Cagayan
“Daga”, Bannawag, Oktubre 20, 1997
2. Mr. Demosthenes D. Mauricio,Buena Suerte, Cauayan, Isabela
“Kabsat”, Bannawag,
3. Ms Amibell B. Corpuz
4. Mr. Eduardo G. Britos
5. Mr. Jovymar P. Tactac
6. Mrs. Myrna M. Molina Tablizo
1998 Winners
1. Mr. Ricardo B. Acosta
2. Mr. Eden Aquino Alviar
3. Ms Amibell B. Corpuz
4. Mr. Jaime G. Raras
5. Mr. Giovanni L. Palomares
6. Mr. Demosthenes D. Mauricio – died August 2007
2001 Millennium Contest
1. Mr. Clarito De Francia
2. Prescy A. Paquia
3. Mr. Ariel S. Tabag
4. Mr. Lou George D. Mauricio
5. Mr. Johmar R. Alvarez
6. Mr. Jobert M. Pacnis
2002 Winners (16 entries)
1. Danilo Antalan
2. Eliezer Erice
3. Jay R. Sagario
4. Juanito M. Basug
5. Erwin Dasalla
6. Jefferson M. Somera


2003 (27 ENTRIES)
1. Juanito M. Basug
2. Arlene Manzano
3. Leonardo R. Agunoy
4. Edilbert L.L Bareng
5. Jay R. Sagario
6. Jordan L. Amgoay
· 2004 Winners
Umuna a Gunggona: Freddie Pa. Masuli "Lakay Fabian" Sponsor: St. Paul's Study Group, St. Paul's Church – Honolulu. Naipablaak iti Bannawag Mayo 10, 2004
Maikadua a gunggona: Erwin G. Dasalla, "Ti Maudi A Sugal" Sponsor: Rose Galanto, Aloha Tours & Travel, Inc.. Naipablaak iti Bannawag Mayo 3, 2004
Maikatlo a gunggona: Melchor B. Palomares "Adigi Iti Uneg Ti Rehas"Sponsor: M/M Francisco T. Ponce, Sr. Naipablaak iti Bannawag Abril 26, 2004
Maikapat a gunggona, Prospero C. Tabangcura,"Pagrebbengan" Sponsor: M/M Cresencio Yagin – Maui. Naipablaak iti Bannawag Abril 19, 2004
Maikalima a gunggona, Rodgerry M. Rodriguez "Ti Raya ti Init ti Agsapa"Sponsor: MM/M Danny Villaruz. Naipablaak iti Bannawag Abril 12, 2004
Maikanem a gunggona, Leonardo S. Fagragan, "Ti Mekaniko"Sponsor: M/M Amado I. Yoro
2005 Winners
FREDDIE PA.MASULI ti Abulug, Cagayan ti Umuna a Gunggona Pinangabak ni FP Masuli,mangisursuro iti Cagayan State University-Sanchez Mira Campus, ti saritana a "Ti Lubong ni Tatang." Maika-2 a Gunggona RAQUELITO B.CENAL ti Pamplona,Cagayan, ken mangisursuro iti Namuac Academy,Sanchez Mira,Cagayan, "Ti Batibat, ti Arbis, ken ti Panagriing." Maika-3 a Gunggona Milli G.Nieva,maysa met laeng a mangisursuro a tubo iti Luna, La Union, "Malasat Daytoy a Hanging Bridge."
2007 Winners

1st =Elmer Lopez – San Nicolas, IN “Paraiso” = sponsor Ponce
2nd = Rosalina Jamorabon – Baguio City - = sponsor Quibol
3rd = Jake Ilac – Cagayan – Valenzuela = Araraw = sponsor Yoro

Additional prize: Labaw by Gumil La Union ken Bin-i ti Biag by Francisco T. Ponce
Special Award – GF Registration Fee 500 – Pastor Rodgerry Padrigues/Gumil La Union

Judges each contest:
1997 Judges
1. Mr. Dionisio S. Bulong,
2 Mr. Jose A. Bragado,
3 Mr. Francisco Ponce
1998 Judges
1. Mr. Dionisio S. Bulong
2. Mr. Cles B. Rambaud
3. Mr. Reynaldo A. Duque
2001 Millinnium Judges
1 Mr. F. Martin T. Rochina
2. Mr. Herman G. Tabin
3. Mr Prudencio G. Padios
2002 Judges
1. Mr. Arnold P. Jose
2. Mr. Eliseo Contillo
4. Mr. Juan Asuncion
2003 Judges
1. Mr. Ariel Tabag
2. Mr. Juan Asuncion
3. Mr. Jovito Amorin
2004: Judges
1. Prodie Padios
2. Noli Dumlao
3. Juan Asuncion
2005 Judges
1. Eliseo Contillo
2. Juan Asuncion
3. Cles Rambaud

2006 Judges
1. Linda Bulong
2. Juan Asuncion
3. Cles Rambaud

2007 Judges
1. Juan Asuncion
2. Ariel Tabag
3. Noli Dumlao

Other sponsors:
Richard Abadilla, M/M Sam & Acela Garcia, M/M Roland & Edith Pascua, M/M Larry & Norma Alejandro, M/M Ted Mina, M/M Mario Orbito, M/M Eddie Agas, Sr., Elias Yoro & Namnama Baptista, Emil Pasalo, M/M Cresencio Yagin, M/M Francisco & Aurora Ponce, M/M Danny Villaruz, Aloha Tours & Travel/Rose Galanto,, Lito Alcantra, M/M Alfredo & Cherry Quibol, M/M Amado & Gloria Yoro, Mrs. Carlota Segundo & Mrs. Albina Gamponia
===============0000000000===================

ANIA TI NAIBUNGA TI PASALIP TI DAKILANG UGAT KEN TI AMMAFLA A KAS KONSOLASIONMI.

MODESTY ASIDE, NO KITAENTAYO TI REKORD DAGITI PALANCA AWARDEES: [OUT OF THE 19 ILOKANO WRITERS, 5 STARTED WITH AMMAFLA PRIOR TO ENTER PALANCA a 26% of Palanca winners are AMMAFLA’s]]

Jaime Agpalo, Jr. Winner iti Dakilang Ugat 1980 = 1st prize Palanca 2000
Eden Aquino Alviar, 2nd AMMAFLA 1998; 3rd prize Palanca 2002
Ariel S. Tabag, 3rd AMMAFLA 2001; 2nd prize Palanca 2003
Clarito Garcia de Francia, 1st AMMAFLA 2001; 3rd prize Palanca 2003
Danilo Antalan, 1st AMMAFLA 2002; 1st Palanca 2005
· Danilo Antalan; 2nd Palanca 2006

DADDUMA A BUNGA TI AMMAFLA CONTEST

· Amibell Corpuz , Novelette, now a lawyer
· Elizabeth Madarang Raquel = novelette, now a district supervisor
· Ariel Tabag, Rimat Editorial; Bannawag Editorial
· Danilo Antalan, Tawid Editorial
· Jaime Agpalo, Jr., Tawid Editor
· Leonardo Fagaragan, Gumil Filipinas PRO
· Dr. Jaime Raras, award winner, other major literary competition